Man försöker förhålla sig till allting på ett förmodat bra sätt men allting blir bara fel fel och jätte fel.
Ingenting betyder nånting och man bara har jättemånga absoluta måsten fast man egentligen inte vågar fast man inget hellre vill än att vara vuxen.
När man kommer på sig själv med att inte riktigt veta varför.
Drömmen om att byta ut allt. Ja men ingen annan beter sig, så varför ska jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar